Imorgon kommer den där jobbiga dagen då antagligen alla känslor kommer tillbaka. Fast det kan jag ju inte vara säker på nu och det är inte så att jag medvetet är inställd på att det ska vara jobbigt heller. 

Men det har börjat att kännas. 
Ungefär som att man har sytt ett sår med 10 stygn och direkt efteråt tar någon en nål och sprättar upp 4 av dom. 
Jag vet inte vem jag ska kunna prata med imorgon... det finns bara ett väldigt litet antal som vet och den jag mest behöver prata med vågar jag nog inte ta upp det med då jag inte vill vara jobbig när personen har mycket annat att tänka på nu. 

Imorgon händer det roliga saker med. 
Arne fyller 70år så vi ska dit och fira lite, Gösta fyller 90år men upp till Bollnäs åker jag icke ;) 
Leon fyller 7år med, det får jag fira med dom när dom kommer ner till sin stuga!

Tänk att om 11 dagar då jäklar. Ser verkligen fram emot det men det känns så jäkla overkligt.
 

Ska jobba en massa först, bla hela helgen men det blir goa pengar sedan! 
På söndag blir det kalas för Lucas & Freya och jag ska fixa en liten tårta. Har fått en plan i mitt huvud och har gjort klart för Jim att han inte har med den att göra innan söndag ;) 

När jag har såhär fullt upp trivs jag! Fast inte när jag jobbat hur mycket som helst utan jobbat lagom och sen har roliga grejer för mig hemma. 
Typ som nu har jag & Johanna ett projekt hemma och hon har lovat att hålla den hemlisen för om inte så har jag hotat med att ställa in julen och att hon får sova i ett tomt rum ♡ :) 

Dags för att slänga ut en annons och sedan sova! 

"Always you will be part of me
And I will forever feel your strength
When I need it most

Youre gone now, gone but not forgotten
I cant say this to your face
But I know you hear

Ill see you again
You never really left
I feel you walk beside me
I know Ill see you again

I miss you like crazy

Youre gone but not forgotten
Ill never forget you"